Ny forskningsstudie visar att digitala glober väcker nyfikenhet i klassrummet

I en nypublicerad studie från projektet TellUs – den talande planeten har forskarna undersökt hur barn i årskurs 1 och 2 reagerar när de får utforska världen med hjälp av ”TellUs-globen,” en digital och interaktiv visualiseringsglob. Resultaten visar att tekniken väcker stark nyfikenhet, men också att science center-pedagogens frågor och samtal är avgörande för att barnen ska förstå både tekniken och vad den visar. 

Vad händer när TellUs-globen flyttar in i klassrummet? 

I den vetenskapliga artikeln presenterar forskarna insikter från klassrumsobservationer där elever deltog i ett 30 minuter långt skolprogram. Eleverna fick uppleva hur TellUs-globen kan användas för att visualisera jorden och kartor. De fick till exempel ta del av visualiseringar och filmer om hur människan har framställt och använt kartor genom tiderna och hur utvecklingen har gått från inristningar på en mammutbete till digitala jordglober. Andreas Göransson, postdoktor i naturvetenskapernas och teknikens didaktik förklarar,

Under observationerna blev det tydligt att TellUs-globen och skolprogrammet snabbt väckte barnens nyfikenhet. När eleverna kom in i det nedsläckta klassrummet och fick se globen reagerade många med spontana ”wow” och ”åh”. De pekade på olika delar av globen och började direkt ställa frågor till science center-pedagogen Matilda Stafstedt, som höll i besöket.

Från förundran till utforskande 

I analysen framträdde tydliga tecken på det som inom didaktisk forskning kallas ”epistemiska känslor”. Det är känslor kopplade till lärande, så som nyfikenhet, förvåning och förundran. Dessa känslor blev viktiga drivkrafter i barnens vilja att förstå mer. När de till exempel fick se hur det är dag på en sida av jorden och samtidigt natt på en annan, väcktes många frågor. Varför blir det så? Är det stjärnor som lyser på nattsidan eller vad är det vi ser?

Globens visuella innehåll väckte dessutom diskussioner om flera andra geografiska och naturvetenskapliga fenomen. När barnen såg jordens nattljus, flygrutter och olika kartprojektioner, började de fundera över vad färger, symboler och rörelser betydde. På så sätt blev TellUs-globen ett stöd för barnens framväxande geografiska och visuella förståelse.

Andreas och hans forskarkollegor såg dessutom hur barnen ofta kopplade innehållet på globen till sina egna erfarenheter. När globala resmönster visades började barnen prata om sina egna tågresor, flygresor och platser de hade besökt. Kartor och satellitbilder fick dem också att associera till mobiltelefoner, datorspel och navigationsappar. Med utgångspunkt i detta lyfter forskarna fram att kopplingar mellan globala fenomen och barnens vardag är viktiga för att skapa engagemang och meningsfullhet i lärandet.

Science center-pedagogen spelar en viktig roll 

et var inte bara tekniken i sig som hade effekt. En viktig slutsats är att science center-pedagogens roll är avgörande. När Matilda aktivt ställde frågor, förklarade och uppmuntrade till diskussioner, förvandlades barnens första förundran till utforskande och lärande. Matilda förklarar,

Med frågor och samtal hjälpte Matilda barnen att förstå sitt utforskande av TellUs-globen och att reda ut både insikter och missförstånd. Barnen kände igen den traditionella bilden av jorden som en blå och grön planet, men andra dataset var svårare att förstå. Deras frågor och resonemang visade att globens visualiseringar behöver kombineras med samtal, vägledning och pedagogiska aktiviteter som hjälper dem att tolka och förstå det de ser.

Forskning och utveckling i nära samspel 

För forskarna, pedagogerna och forskningsingenjörerna bakom TellUs är teknikutveckling, pedagogik och berättande nära sammanlänkade. Projektet handlar både om att utveckla och använda TellUs-globen och om att undersöka barnens upplevelser av den, vad som väcker deras nyfikenhet och hur globen kan användas för att stärka deras intresse för STEM (science, technology, engineering och mathematics).

Genom att forska på de pedagogiska aktiviteterna som utvecklas inom projektet vill teamet bidra med kunskap om hur science centers, med fokus på visualiseringsglober, kan utforma skolprogram som både barn och lärare finner värdefulla, intresseväckande och lärorika. Forskningen är även viktig internt i projektet, då den bidrar med insikter till den fortsatta utvecklingen av skolprogram och innehåll.  

Nästa steg i TellUs-projektet 

Nästa steg i projektet är att undersöka hur barn reagerar på skolprogram där TellUs-globen inte bara kan visualisera information utan också kan berätta om den med hjälp av konversations-AI. Just nu genomför forskarna en ny studie där de, genom klassrumsobservationer, följer hur barn i årskurs 3 och 4 interagerar med globen i jakten på forskaren Mio, som har försvunnit någonstans på jorden.

Efter att ha testat skolprogrammet med 150 elever inom Norrköpings kommun arbetar teamet nu med att färdigställa det. Från och med oktober 2026 kommer TellUs: jakten på Mio att börja besöka klassrum i Östergötland. Bokningen öppnar under v. 33.

Ta del av studien 

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidsskriften Early Childhood Education Journal och finns att ta del av här: 

Early Childhood Education Journal. Göransson, A., Strömstedt, I., Fälton, E., Ynnerman, A., & Schönborn, K. (2026). Bringing the World into the Classroom: Early Explorations of Young Children’s Exposure to a Digital Globe.