Wadströms Exploranation Laboratory

Sen sfäriska globen som står mitt på plan 5 visualiserar jordens klimatförändringar. Här kan du utforska klimatdata i förändring och skapa en förståelse för hur vår planet kan komma att se ut i framtiden. Var kan vi bo 2070? Hur är lufttemperaturen då? Och havet – hur varmt blir det?

Klimat- och jordsystemmodeller används för en mängd olika ändamål – från studier av dynamiken i det förflutnas väder- och klimatsystem till att projicera framtida klimat. Dessa modeller simulerar fysiken, kemin och biologin i atmosfären, land och hav, och kräver massiva superdatorer för att generera klimatprojektioner.

Ett internationellt team av klimatforskare, ekonomer och jordsystemmodellerare har byggt en rad nya ”vägar” som undersöker hur det globala samhället, demografin och ekonomin kan förändras under nästa århundrade. De är kollektivt kända som ”Shared Socioeconomic Pathways” (SSP).

En näringsväv beskriver vem som äter vem i ett ekosystem. Genom att visualisera den kan vi förstå vad som händer när något förändras i systemet. Om en art försvinner eller omgivningen förändras påverkas hela kedjan, eftersom alla arter är beroende av varandra.

I den här visualiseringen beskrivs näringsväven i Serengeti som ligger i norra Tanzania i östra Afrika. Väven består av 161 arter och 592 länkar mellan arterna. Här kan du utforska vilket djur som tar flest byten, eller hur klimatförändringarna påverkar ekosystemet i Serengeti.

Genom att beskriva ett ekosystem som en väv eller ett nätverk kan vi visualisera hur energin flödar mellan olika arter och hur de påverkar varandra, både direkt och indirekt. För att simulera hur arternas populationer förändras över tid används Lotka-Volterras ekvation. Ekvationen beskriver hur dynamiken förändras i ett biologiskt system där två arter samspelar, rovdjur och bytesdjur.

När det finns många bytesdjur frodas rovdjuren, men efter ett tag kommer antalet bytesdjur inte att räcka till för rovdjurens behov av föda. Antalet rovdjur minskar, och bytesdjurs-populationen ökar igen. Tillväxt och avtagande följer på varandra i dynamiska cykler.

Ta en tallrik, lägg upp din mat och se vad som händer med klimatet! Du vet säkert om att det du äter påverkar miljön – men hur och varför? Och hur kan du bidra till klimatförbättring genom medvetna val? Här kan du undersöka mängden växthusgasutsläpp för vanliga matvaror och lära dig mer om hur du kan tänka klimatsmart kring den mat du handlar, lagar och äter.

Här ser vi hur matvaror påverkar klimatet utifrån koldioxidekvivalenter, markanvändning och vattenåtgång. Datasetet har tagits fram av Sveriges största forskningsprogram om hållbar konsumtion, Mistra Sustainable Consumption – från nisch till mainstream. Programmet syftar till att bidra till klimatomställningen genom ökad kunskap om hur hållbar konsumtion kan skalas upp och omfattas av fler.

Installationen är utvecklad här på Visualiseringscenter C av gruppen för immersiv visualisering vid Linköpings universitet. Här är du bokstavligt talat nära forskningen – forskare och utvecklare sitter faktiskt bakom dörren vid hissen.

Weddellhavet ligger utanför Antarktis kust, mellan breddgrad 74°S och 78°S. Havsdjupet varierar mellan 200 och 500 meter, och de grundare delarna är täckta av is. Men under ytan finns ett stort och komplext ekologiskt nätverk – och här kan du utforska det. Vilka arter finns i havet? Hur hänger de samman med varandra, vem äter vem? Du kan själv modifiera systemet genom att ta bort arter och följa vad det får för konsekvenser för resten av ekosystemet. Kanske kan du hitta samband mellan minskande ismassor och förekomsten av krill, eller se varför växtplankton spelar en så viktig roll för de stora köttätarna.

I den här visualiseringen av havets näringsväv finns 489 arter och nästan 16 000 varianter av födointeraktioner. Den bygger på forskningsartiklar och expeditioner där man observerat djur och även kunnat undersöka maginnehållet på djur.

Arktis och Antarktis är de minst observerade regionerna i världen – och samtidigt är dessa känsliga polarområden nyckelfaktorer för jordens klimat. De senaste femtio åren har temperaturen i Arktis ökat dubbelt så snabbt som i resten av världen. Men brist på data och begränsade modeller påverkar kvaliteten på prognoser för båda hemisfärerna. Tack vare framsteg inom simulering kan förbättrade väderprognoser och klimatförutsägelser tas fram – och leda till nya insikter.

Här visualiserar vi klimatdata som samlas in kontinuerligt, med extra fokus på vår närmaste polarregion Arktis. Som besökare kan du utforska vad som hände under ett uppdrag i april 2020, ombord på isbrytaren Polarstern.

Visualiseringen är framtagen av Visualiseringscenter C i samarbete med bland andra NASA och är skapad med hjälp av mjukvara OpenSpace. Den är baserad på forskningen inom SeRC – Swedish e-Science Research Centre.

Kosterhavet är det havsområde i Sverige med störst biologisk mångfald och är Sveriges första nationalpark för liv under havsytan. Här kan du hitta bilder och data som Göteborgs Universitet, Institutionen för Marin Ekologi – Tjärnö, har samlat in under åren 1997-2008.

I Norrköpings inre hamn byggdes ett av de första gasverken i Sverige på 1800-talet, i syfte att ge ljus till den blomstrande textilindustrin. Sedan dess har staden vuxit och förändrats, och den gamla hamnmiljön som tidigare var ett industriområde i stadens utkant ska nu bli ett nytt bostadsområde.

Här kan du utforska områdets historia, ta del av stadens största utgrävning och se framtidens stadsdel ta form där gamla kajer stod tidigare. Med visualiseringens hjälp kan du bläddra mellan dåtid, nutid och framtid. Du kan panorera och zooma i kartan – och kika under marken genom att välja tema i menyn längst ner. Vi kallar det Earth Autopsy – möjligheten att se och förstå markföroreningsdata och hur vi kan städa, för det som grävdes ner igår måste vi ta hand om idag.

Interspectral, som är ett avknoppningsföretag från Visualiseringscenter C, har tagit fram Inside Explorer som i det här fallet har använts av Norrköpings stadsbyggnadskontor. Data från drönare, borrprover, CAD-ritningar och historiska kartor har kombinerats för att skapa en unik vy där vi kan utforska både dåtiden, nuet och framtiden för en stadsdel i förändring.

Den här ytan nyttjas främst av forskare och studenter i kurser vid civilingenjörsprogrammet i medieteknik vid Linköpings universitet. Här kan studenter och forskare utföra laborationer inom multisensorisk rendering, visualisering och interaktion. Här finns HMD (Head Mounted Display) för att stiga in i virtuella miljöer, men också avancerad utrustning med vykorrigerad stereoskopisk displayteknik och haptisk displayteknik.

Utrustningen i detta utrymme är mycket känslig. Speciellt tillstånd krävs för att hantera den.