Tänk dig en jordglob, men med den magiska kraften att kunna resa fram och tillbaka i tiden. Undrar du hur planeten såg ut på dinosauriernas tid? Hur jorden mår idag? Eller vad vi kan vänta oss i framtiden? Fråga TellUs!

TellUs är en interaktiv glob som kan visa visualiseringar om bland annat vår planet. TellUs visar och förklarar naturvetenskap på ett sätt som är både enkelt och roligt att förstå, och ger eleverna insikter för att vara med och forma en hållbar framtid.

Från och med höstterminen 2025 kan lärare i årskurs ett och två boka in ett besök av TellUs till sin skola. Skolbesöken leds av pedagoger från Visualiseringscenter C.

Den 23 juni startar sommarprogrammet på Visualiseringscenter C, där du får möjlighet att uppleva allt från rymdresor till mikroskopiska äventyr.

Sommarens aktiviteter

Krymp till nanostorlek, res till Mars och låt nyfikenheten flöda i Creative Studio. Vandra med dinosaurier, flyg bland hjärnans neuroner och upptäck rymdens farligaste vrår. På Visualiseringscenter C finns sommarens minsta och största upplevelser – för hela familjen.

Alltid fri entré

Centret har öppet varje dag kl. 10-16 med fri entré till alla utställningar, som du kan utforska på egen hand eller tillsammans med oss i Vetenskapsmysteriet.

Idag startar den internationella QGIS-användarkonferensen, som arrangeras i Norrköping. Vi ställde några snabba frågor till Erik Telldén, föredragshållare och workshopledare under QGIS-konferensen, för att höra mer om vad som händer på plats.

Hej Erik! Kan du berätta vad QGIS är för något?

Hej! QGIS är världens mest använda open source-program för att göra kartor, och används av miljontals personer dagligen.  

Varför är vi här i Norrköping? Berätta!

För att den årliga, internationella användarkonferensen går av stapeln. Nästan 300 internationella gäster är här, för att ta fram nästa version av programmet. 

Spännande! Hur ser upplägget ut?

Först är det en konferens med kunskapsutbyte. Sen är det dags för Contributor Meeting, där användarna här på plats i Norrköping gemensamt sitter och kodar för att forma nästa generations QGIS-program.

Varför tror du att det här viktigt för framtiden?

Kartor har i århundranden spelat en central roll för hur vi ska förstå och navigera i vår omvärld – och idag är de mer tillgängliga än någonsin, eftersom vi hela tiden bär på dem i telefonen. I samband med detta, har användandet – och därmed utvecklingsbehovet – ökat markant. Därför behövs QGIS.

Det låter som att ni har spännande dagar framför er.

Verkligen! Jag är stolt över att hundratals personer kommer till Norrköping från hela världen. Att man valt att förlägga konferensen här, är ett kvitto på att vår miljö – med forskning och visualisering, och inte minst vår utställning Visual City – sticker ut.

Helt klart. Tack, Erik!

Tack!

Hasselbladstiftelsen ger anslag till Once Upon the Moon, en 3D-produktion i domformat skapad av Visualiseringscenter C i Norrköping. Domföreställningen tar med publiken på en resa tillbaka till månlandningarna, där autentiskt bild- och filmmaterial från Apollo-astronauterna används för att låta publiken återuppleva mänsklighetens största äventyr. 

Genom att stödja detta projekt fortsätter Hasselbladstiftelsen sitt arbete med att främja forskning och utbildning inom naturvetenskap och fotografi. Stiftelsen har en lång tradition av att stödja initiativ som förenar vetenskap och bildskapande, och Once Upon the Moon är ett tydligt exempel på detta. Med hjälp av visualiseringsverktyget OpenSpace och autentiskt bildmaterial knyts den historiska rymdforskningen samman med dagens teknologiska framsteg.

”Vi är väldigt glada över att få vara en del av detta unika projekt tillsammans med Visualiseringscenter C. Att bilderna från månen, tagna med Hasselbladskameran, får spela en så central och betydelsefull roll i berättandet är fantastiskt. I en tid då det är viktigare än någonsin att sprida kunskap med vetenskap som grund, ser vi detta som en kraftfull möjlighet att nå ut till både nya och erfarna rymdentusiaster – med trovärdighet, teknik och fantasi som drivkrafter”, säger Kalle Sanner, VD, Hasselbladstiftelsen.

När astronauterna under Apollo-programmet reste till månen på 1960- och 70-talet var Hasselblad en central del av deras uppdrag. Kamerorna som fångade några av mänsklighetens mest ikoniska bilder var designade och utvecklade av Victor Hasselblads team. De möjliggjorde, tillsammans med astronauterna, att fler kunde uppleva månlandningen på nära håll. Där tar Once Upon the Moon vid, med samma mål: Att låta fler uppleva mer. 

Vi står samtidigt inför en ny era av rymdforskning. NASA:s Artemis-program planerar att skicka astronauter tillbaka till månen. Genom Once Upon the Moon kan publiken ta del av vad vi lärde oss under Apollo-uppdragen och förstå varför vi behöver åka dit igen.

“Med hjälp av mjukvaran OpenSpace, som utvecklas här vid Visualiseringscenter C, kan vi visualisera all data som finns om månen, digitalt. Det är otroligt roligt att Hasselbladstiftelsen vill vara med oss på den här resan, som vi hoppas kommer att inspirera både gamla och nya rymdentusiaster,” säger Anna Öst, producent.

Apollo-astronauterna Charlie Duke och Harrison Schmitt, som genomförde expeditionerna och intervjuas i Once Upon the Moon, har genom produktionen och visualiseringsverktyget själva virtuellt fått återuppleva sina månresor. Utöver dem, intervjuas även astronauterna Christina Koch och Marcus Wandt samt Aarti Holla-Maini, direktör för United Nations Office for Outer Space Affairs.

Regissören av Once Upon the Moon, Carter Emmart, kom till Visualiseringscenter C och Linköpings Universitet som gästprofessor inom ramen för Peter Wallenberg Gästprofessur i Visual Science Communication, med en vision om att ta med fler tillbaka till månen. Genom sin gästprofessur och i nära samarbete med Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering Linköpings Universitet och konsortiedirektör för Visualiseringscenter C, har denna idé nu kunnat förverkligas.

”För femtio år sedan utforskade människan för första gången månens yta. Genom att kombinera arkivmaterial och intervjuer med dem som var där, med datavisualisering och immersiv teknologi, kan vi idag låta publiken uppleva Apollo-resorna på ett helt nytt sätt. Den här filmen överbryggar generationerna mellan dem som reste till månen då, med dem som arbetar med att ta oss dit igen”, säger Carter Emmart, regissör.

Once Upon the Moon har premiär i början av 2026 i Wisdome Göteborg.

Kontakt och möjlighet till intervju

Producent

Anna Öst

anna.ost@visualiseringscenter.se

+46(0)70-31 36 640

Konsortiedirektör

Anders Ynnerman

anders.ynnerman@liu.se

011-36 33 09

Premiär i Wisdome Norrköping

Den 30 maj är det dags för premiär i Visualiseringscenter Cs domteater – Wisdome Norrköping – där publiken bjuds in till en svindlande och lärorik rymdresa i den nya föreställningen The Great Solar System Adventure. Med en perfekt blandning av underhållning och vetenskap tar den excentriske showmannen ”Den store Schiaparelli” med oss på ett kosmiskt äventyr vi sent kommer att glömma.

I Schiaparellis planetarium gäller det att hålla i sig. Här kastas vi rakt ut i solsystemets mest dramatiska och fascinerande miljöer: genom stormarna på Jupiter, förbi farliga asteroidfält och till platser som påminner oss om både skönheten och brutaliteten i vårt kosmiska grannskap. Men bakom de visuella effekterna och det hisnande tempot ligger ett större syfte: att väcka insikt om hur skör och värdefull vår egen planet faktiskt är.

Sommarens stora premiär – The Great Solar System Adventure – är en fartfylld familjeföreställning med spektakulära 3D-effekter. Kombinationen av riktigt snygga visuella effekter, vetenskaplig fakta och en gnutta fantasi bäddar för en upplevelse utöver det vanliga.

Välkommen till premiären. Resan börjar i Wisdome Norrköping.

Läs mer och boka biljett

Se jubileumsprogrammet

Wisdome utgår från den världsledande visualiseringsforskning som bedrivs vid Visualiseringscenter C och Linköpings universitet med syftet att öka intresset för teknik och naturvetenskap för barn och unga.

I veckan deltog vi i ett riksdagsseminarium tillsammans med Berättarministeriet där vi fick förmånen att berätta om hur vi jobbar med visualiseringsteknik och det innehållsdrivna lärandet.

Ta del av vår grundare Anders Ynnermans presentation här.

Den 24 maj är du varmt välkommen att lyssna till ett exklusivt samtal (Fireside Chat) om AI med Tekniska fakultetens hedersdoktor Jensen Huang, medgrundare och VD för NVIDIA som är världsledande leverantör av datorer för AI.

Under samtalet kommer Jensen Huang och Marcus Wallenberg diskutera AIs allt viktigare roll i vårt samhälle, de banbrytande möjligheter som AI erbjuder och hur dessa teknologier formar framtiden. Samtalet modereras av professor Anders Ynnerman, LiU. Samtalet hålls på engelska.

Datum: 24 maj 2025
Tid: 11.00 – 12.00
Plats: Visualiseringscenter C

Antalet platser är begränsade och anmälan behövs.

Praktisk information

Insläpp sker från kl 10:30. Din biljett kommer att scannas vid insläpp. Medtag även legitimation.

Evenemanget börjar kl. 11:00 och du behöver ha intagit din plats senast kl. 10:45 så var ute i god tid.

För allas trygghet är väskor inte tillåtna hos oss och vi erbjuder inte heller förvaring av dem. Vi ber dig därför att lämna ryggsäcken, datorväskan eller resväskan hemma. Det går bra att ha med sig en mindre handväska. Skötväskor är undantagna.

Gästprofessor med hjärta för klimat och hållbarhetskommunikation

Han är utbildad astrofysiker och till vardags är han chef för Morrison Planetarium and Science Visualization at the California Academy of Sciences i USA. Nu är han på Visualiseringscenter C som gästprofessor för att dela med sig av sina erfarenheter kring vetenskapskommunikation och domproduktion och samtidigt hämta inspiration från vår innovativa miljö.
Vi tog en pratstund med Ryan för att lära känna honom lite bättre.

Hur väcktes ditt intresse för astronomi och vetenskapskommunikation?
Som sjuåring besökte jag Adler Planetarium och det gjorde stort intryck på mig. Jag var livrädd för projektorn mitt i rummet och jag lärde mig att solen inte kommer finnas för evigt. Skrämmande förstås men där någonstans föddes intresset för rymden och vetenskapskommunikation.
Under studietiden jobbade jag extra på ett planetarium. Där insåg jag att jag kunde kombinera mitt intresse för vetenskap med konst, berättande och visualisering. Det var nog då det gick upp för mig att det kunde bli mitt yrke.

Hur gick du vidare efter studierna?
Jag öppnade planetarier i Phoenix, Arizona och Albuquerque, New Mexico, där jag finslipade mina tekniska kunskaper och ledaregenskaper. Sedan fick jag fick en tjänst på American Museum of Natural History i New York, där jag bland annat jobbade med att producera shower till planetariet. Tillsammans med kollegorna utvecklade vi föreställningar där vi tog besökarna på guidade turer genom universum. Sedan 18 år tillbaka har jag varit chef för planetariet vid California Academy of Sciences, där jag fokuserar mer på jorden och klimatrelaterade frågor.

Hur tänker du kring klimatkommunikation?
Jag vill inte skrämma folk med dystra klimatdata. Det är viktigare att skapa utrymme för reflektion och samtal. Målet är att inspirera till handling och gemensamt ansvarstagande. Det handlar inte bara om att visa hur illa det är, utan om att få människor att känna att de kan vara en del av lösningen.

Du brukar prata om vikten av storytelling i vetenskapskommunikation, varför är det så viktigt?
Människor minns berättelser mycket bättre än lösa fakta. I planetariet kan man ta med publiken på en resa som är både känslomässig och upplevelsebaserad. Jag vill att folk ska känna sig som en del av naturen, inte som något utanför den. Storytelling hjälper till att skapa den kopplingen.

Vad skulle du säga är visualiseringens roll i forskning och undervisning?
Visualisering är ett kraftfullt verktyg för att förstå och utforska komplexa data. Inom forskningen finns det dock ett visst motstånd mot att ”lita på bilder”. Jag tycker det är synd, för visualisering kan hjälpa forskare att se mönster de annars missar. I undervisning är det dessutom ett fantastiskt sätt att engagera studenter och underlätta diskussioner, särskilt i immersiva miljöer som planetarier.

Kan du ge några exempel på bra visualiseringar?
Här på Visualiseringscenter skulle jag vilja lyfta fram den stora jordgloben på plan 5 som visar klimatförändringarna och 3D-modellen av mumien där man kan ”skala av lagren” och upptäcka historien inuti. Sådana visualiseringar kan verkligen få folk att stanna upp och tänka – och framför allt, börja prata med varandra.

Vad fokuserar du mest på just nu?
Jag är mest intresserad av hur vi kan använda storytelling och visualisering för att prata om klimat och hållbarhet på ett sätt som väcker hopp och engagemang, snarare än uppgivenhet. Det handlar om att visa vad som är möjligt – inte bara vad som är fel.

Gästföreläsning 26 maj

Är du nyfiken på att veta mer om hur man skapar samtal kring klimatomställning och hur domen kan användas som plattform för vetenskapskommunikation? Under Visualiseringscenters jubileumsvecka måndagen den 26 maj klockan 17.00 håller Ryan Wyatt en gästföreläsning.

Läs mer och boka din plats

Anmälan för höstens omgång är nu öppen. Vi välkomnar alla högstadieskolor att delta i Tänk tech – ett nationellt skolprojekt som ska höja teknikintresset bland åttondeklassare och bidra med kompetensutveckling till landets tekniklärare. 

Bakom projektet står Teknikföretagen och Wisdome som finns på Visualiseringscenter C i Norrköping, Curiosum i Umeå, Malmö Museum, Universeum i Göteborg och på Tekniska museet i Stockholm. I slutet av året kommer utvalda elevprojekt att visas upp på fem Wisdome-arenor runt om i landet.