Hasselbladstiftelsen ger anslag till Once Upon the Moon, en 3D-produktion i domformat skapad av Visualiseringscenter C i Norrköping. Domföreställningen tar med publiken på en resa tillbaka till månlandningarna, där autentiskt bild- och filmmaterial från Apollo-astronauterna används för att låta publiken återuppleva mänsklighetens största äventyr. 

Genom att stödja detta projekt fortsätter Hasselbladstiftelsen sitt arbete med att främja forskning och utbildning inom naturvetenskap och fotografi. Stiftelsen har en lång tradition av att stödja initiativ som förenar vetenskap och bildskapande, och Once Upon the Moon är ett tydligt exempel på detta. Med hjälp av visualiseringsverktyget OpenSpace och autentiskt bildmaterial knyts den historiska rymdforskningen samman med dagens teknologiska framsteg.

”Vi är väldigt glada över att få vara en del av detta unika projekt tillsammans med Visualiseringscenter C. Att bilderna från månen, tagna med Hasselbladskameran, får spela en så central och betydelsefull roll i berättandet är fantastiskt. I en tid då det är viktigare än någonsin att sprida kunskap med vetenskap som grund, ser vi detta som en kraftfull möjlighet att nå ut till både nya och erfarna rymdentusiaster – med trovärdighet, teknik och fantasi som drivkrafter”, säger Kalle Sanner, VD, Hasselbladstiftelsen.

När astronauterna under Apollo-programmet reste till månen på 1960- och 70-talet var Hasselblad en central del av deras uppdrag. Kamerorna som fångade några av mänsklighetens mest ikoniska bilder var designade och utvecklade av Victor Hasselblads team. De möjliggjorde, tillsammans med astronauterna, att fler kunde uppleva månlandningen på nära håll. Där tar Once Upon the Moon vid, med samma mål: Att låta fler uppleva mer. 

Vi står samtidigt inför en ny era av rymdforskning. NASA:s Artemis-program planerar att skicka astronauter tillbaka till månen. Genom Once Upon the Moon kan publiken ta del av vad vi lärde oss under Apollo-uppdragen och förstå varför vi behöver åka dit igen.

“Med hjälp av mjukvaran OpenSpace, som utvecklas här vid Visualiseringscenter C, kan vi visualisera all data som finns om månen, digitalt. Det är otroligt roligt att Hasselbladstiftelsen vill vara med oss på den här resan, som vi hoppas kommer att inspirera både gamla och nya rymdentusiaster,” säger Anna Öst, producent.

Apollo-astronauterna Charlie Duke och Harrison Schmitt, som genomförde expeditionerna och intervjuas i Once Upon the Moon, har genom produktionen och visualiseringsverktyget själva virtuellt fått återuppleva sina månresor. Utöver dem, intervjuas även astronauterna Christina Koch och Marcus Wandt samt Aarti Holla-Maini, direktör för United Nations Office for Outer Space Affairs.

Regissören av Once Upon the Moon, Carter Emmart, kom till Visualiseringscenter C och Linköpings Universitet som gästprofessor inom ramen för Peter Wallenberg Gästprofessur i Visual Science Communication, med en vision om att ta med fler tillbaka till månen. Genom sin gästprofessur och i nära samarbete med Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering Linköpings Universitet och konsortiedirektör för Visualiseringscenter C, har denna idé nu kunnat förverkligas.

”För femtio år sedan utforskade människan för första gången månens yta. Genom att kombinera arkivmaterial och intervjuer med dem som var där, med datavisualisering och immersiv teknologi, kan vi idag låta publiken uppleva Apollo-resorna på ett helt nytt sätt. Den här filmen överbryggar generationerna mellan dem som reste till månen då, med dem som arbetar med att ta oss dit igen”, säger Carter Emmart, regissör.

Once Upon the Moon har premiär i början av 2026 i Wisdome Göteborg.

Kontakt och möjlighet till intervju

Producent

Anna Öst

anna.ost@visualiseringscenter.se

+46(0)70-31 36 640

Konsortiedirektör

Anders Ynnerman

anders.ynnerman@liu.se

011-36 33 09

Premiär i Wisdome Norrköping

Den 30 maj är det dags för premiär i Visualiseringscenter Cs domteater – Wisdome Norrköping – där publiken bjuds in till en svindlande och lärorik rymdresa i den nya föreställningen The Great Solar System Adventure. Med en perfekt blandning av underhållning och vetenskap tar den excentriske showmannen ”Den store Schiaparelli” med oss på ett kosmiskt äventyr vi sent kommer att glömma.

I Schiaparellis planetarium gäller det att hålla i sig. Här kastas vi rakt ut i solsystemets mest dramatiska och fascinerande miljöer: genom stormarna på Jupiter, förbi farliga asteroidfält och till platser som påminner oss om både skönheten och brutaliteten i vårt kosmiska grannskap. Men bakom de visuella effekterna och det hisnande tempot ligger ett större syfte: att väcka insikt om hur skör och värdefull vår egen planet faktiskt är.

Sommarens stora premiär – The Great Solar System Adventure – är en fartfylld familjeföreställning med spektakulära 3D-effekter. Kombinationen av riktigt snygga visuella effekter, vetenskaplig fakta och en gnutta fantasi bäddar för en upplevelse utöver det vanliga.

Välkommen till premiären. Resan börjar i Wisdome Norrköping.

Läs mer och boka biljett

Se jubileumsprogrammet

Wisdome utgår från den världsledande visualiseringsforskning som bedrivs vid Visualiseringscenter C och Linköpings universitet med syftet att öka intresset för teknik och naturvetenskap för barn och unga.

I veckan deltog vi i ett riksdagsseminarium tillsammans med Berättarministeriet där vi fick förmånen att berätta om hur vi jobbar med visualiseringsteknik och det innehållsdrivna lärandet.

Ta del av vår grundare Anders Ynnermans presentation här.

Den 24 maj är du varmt välkommen att lyssna till ett exklusivt samtal (Fireside Chat) om AI med Tekniska fakultetens hedersdoktor Jensen Huang, medgrundare och VD för NVIDIA som är världsledande leverantör av datorer för AI.

Under samtalet kommer Jensen Huang och Marcus Wallenberg diskutera AIs allt viktigare roll i vårt samhälle, de banbrytande möjligheter som AI erbjuder och hur dessa teknologier formar framtiden. Samtalet modereras av professor Anders Ynnerman, LiU. Samtalet hålls på engelska.

Datum: 24 maj 2025
Tid: 11.00 – 12.00
Plats: Visualiseringscenter C

Antalet platser är begränsade och anmälan behövs.

Praktisk information

Insläpp sker från kl 10:30. Din biljett kommer att scannas vid insläpp. Medtag även legitimation.

Evenemanget börjar kl. 11:00 och du behöver ha intagit din plats senast kl. 10:45 så var ute i god tid.

För allas trygghet är väskor inte tillåtna hos oss och vi erbjuder inte heller förvaring av dem. Vi ber dig därför att lämna ryggsäcken, datorväskan eller resväskan hemma. Det går bra att ha med sig en mindre handväska. Skötväskor är undantagna.

Gästprofessor med hjärta för klimat och hållbarhetskommunikation

Han är utbildad astrofysiker och till vardags är han chef för Morrison Planetarium and Science Visualization at the California Academy of Sciences i USA. Nu är han på Visualiseringscenter C som gästprofessor för att dela med sig av sina erfarenheter kring vetenskapskommunikation och domproduktion och samtidigt hämta inspiration från vår innovativa miljö.
Vi tog en pratstund med Ryan för att lära känna honom lite bättre.

Hur väcktes ditt intresse för astronomi och vetenskapskommunikation?
Som sjuåring besökte jag Adler Planetarium och det gjorde stort intryck på mig. Jag var livrädd för projektorn mitt i rummet och jag lärde mig att solen inte kommer finnas för evigt. Skrämmande förstås men där någonstans föddes intresset för rymden och vetenskapskommunikation.
Under studietiden jobbade jag extra på ett planetarium. Där insåg jag att jag kunde kombinera mitt intresse för vetenskap med konst, berättande och visualisering. Det var nog då det gick upp för mig att det kunde bli mitt yrke.

Hur gick du vidare efter studierna?
Jag öppnade planetarier i Phoenix, Arizona och Albuquerque, New Mexico, där jag finslipade mina tekniska kunskaper och ledaregenskaper. Sedan fick jag fick en tjänst på American Museum of Natural History i New York, där jag bland annat jobbade med att producera shower till planetariet. Tillsammans med kollegorna utvecklade vi föreställningar där vi tog besökarna på guidade turer genom universum. Sedan 18 år tillbaka har jag varit chef för planetariet vid California Academy of Sciences, där jag fokuserar mer på jorden och klimatrelaterade frågor.

Hur tänker du kring klimatkommunikation?
Jag vill inte skrämma folk med dystra klimatdata. Det är viktigare att skapa utrymme för reflektion och samtal. Målet är att inspirera till handling och gemensamt ansvarstagande. Det handlar inte bara om att visa hur illa det är, utan om att få människor att känna att de kan vara en del av lösningen.

Du brukar prata om vikten av storytelling i vetenskapskommunikation, varför är det så viktigt?
Människor minns berättelser mycket bättre än lösa fakta. I planetariet kan man ta med publiken på en resa som är både känslomässig och upplevelsebaserad. Jag vill att folk ska känna sig som en del av naturen, inte som något utanför den. Storytelling hjälper till att skapa den kopplingen.

Vad skulle du säga är visualiseringens roll i forskning och undervisning?
Visualisering är ett kraftfullt verktyg för att förstå och utforska komplexa data. Inom forskningen finns det dock ett visst motstånd mot att ”lita på bilder”. Jag tycker det är synd, för visualisering kan hjälpa forskare att se mönster de annars missar. I undervisning är det dessutom ett fantastiskt sätt att engagera studenter och underlätta diskussioner, särskilt i immersiva miljöer som planetarier.

Kan du ge några exempel på bra visualiseringar?
Här på Visualiseringscenter skulle jag vilja lyfta fram den stora jordgloben på plan 5 som visar klimatförändringarna och 3D-modellen av mumien där man kan ”skala av lagren” och upptäcka historien inuti. Sådana visualiseringar kan verkligen få folk att stanna upp och tänka – och framför allt, börja prata med varandra.

Vad fokuserar du mest på just nu?
Jag är mest intresserad av hur vi kan använda storytelling och visualisering för att prata om klimat och hållbarhet på ett sätt som väcker hopp och engagemang, snarare än uppgivenhet. Det handlar om att visa vad som är möjligt – inte bara vad som är fel.

Gästföreläsning 26 maj

Är du nyfiken på att veta mer om hur man skapar samtal kring klimatomställning och hur domen kan användas som plattform för vetenskapskommunikation? Under Visualiseringscenters jubileumsvecka måndagen den 26 maj klockan 17.00 håller Ryan Wyatt en gästföreläsning.

Läs mer och boka din plats

Anmälan för höstens omgång är nu öppen. Vi välkomnar alla högstadieskolor att delta i Tänk tech – ett nationellt skolprojekt som ska höja teknikintresset bland åttondeklassare och bidra med kompetensutveckling till landets tekniklärare. 

Bakom projektet står Teknikföretagen och Wisdome som finns på Visualiseringscenter C i Norrköping, Curiosum i Umeå, Malmö Museum, Universeum i Göteborg och på Tekniska museet i Stockholm. I slutet av året kommer utvalda elevprojekt att visas upp på fem Wisdome-arenor runt om i landet.

Funderar du på att börja plugga till hösten? Gillar du teknik och att vara kreativ? Då kan civilingenjörsprogrammet i Medieteknik och AI på Linköpings universitet vara något för dig. Vi träffade Emma Broman som efter studierna jobbar inom Linköpings universitet och Visualiseringscenter C med programmering och forskning. Ta del av hennes bästa tips inför valet av utbildning!

Hej Emma! Vem är du?

Jag är från en by i skogen norr om Örebro men bor i Östergötland sedan 2014 då jag började på medieteknikprogrammet. Idag jobbar jag som forskningsingenjör och doktorand här på Linköpings universitet.

Vad drömde du om att bli när du blev stor?

Minns inte riktigt, men jag älskade att spela TV-spel. Men det var först när jag blev lite äldre som det gick upp för mig att man också kan jobba med spel. Det var så vägen mot MT-programmet började för mig. 

Hur kom det sig att du sökte till Medietekniksprogrammet?

Jag letade efter någonting som tog mig åt spelhållet, men som inte var så smalt som en renodlad spelutbildning. Jag ritade mycket digital konst, så det lockade också till att jag ville ha nåt som kändes kreativt. Medieteknikprogrammet kändes som en bra mix av det kreativa, tekniska och mattedelen som jag också gillar. 

Blev det som du hade tänkt dig, då?

Ja, absolut. Mitt intresse för spel kompletterades dock under utbildningens gång, i takt med att jag fick lära mig om andra områden som AI, bildbehandling, webbutveckling, och visuella effekter i film. Det är häftigt att man kan använda matematiken till att göra så många coola visuella grejer. 

Kul! Vad tyckte du var allra bäst med programmet?

Det var nog att det var så praktiskt. Vi började med projekt redan första terminen. Vi fick prova på praktiska ämnen som filmproduktion och visualisering. 

Och att utbildningen är i Norrköping. Campus ligger så fint mitt i industrilandskapet och precis intill Strömmens forsande vatten. Då det är ganska litet lär man också känna människor från andra program än det man själv läser, vilket är kul. 

Ja, Norrköping är något alldeles extra. Exjobbet då?

Jag gjorde mitt exjobb på New York University för OpenSpace-projektet. Jag jobbade med att skapa automatiska kamerarörelser i programvaran när man flyger genom rymden. Om man klickar på “jag vill flyga till mars” och så gör programmet det utan att man själv behöver styra dit, samtidigt som man ser den omgivande rymden på vägen. 

Vad gjorde du efter examen?

Jag tog examen 2020, precis när pandemin brutit ut på allvar i Sverige. Fick en tjänst på ett företag men på grund av pandemin försvann den tjänsten. I och med att jag gjort mitt exjobb inom OpenSpace hade jag kontakt med OpenSpace-teamet här på LiU och fick anställning som forskningsingenjör. Jag jobbade med att utveckla OpenSpace som programvara, vilket jag fortfarande gör, men nu är jag också doktorand på halvtid. 

Spännande! Vad innebär det att doktorera?

Jag lär mig att forska! Som forskningsingenjör hjälper man också till med forskningen, så jag var egentligen redan inne på det tidigare. Men nu gör jag det formellt; läser doktorandkurser och har mitt eget forskningsområde där jag fokuserar på hur man kan använda domen på ett interaktivt sätt.

Vad lockade dig att börja doktorera? 

Jag trivs inom den akademiska världen, vilket jag inte trodde innan jag började här. Linköpings universitet och Visualiseringscenter C ligger verkligen i framkant när det kommer till forskningen kring visualiseringsteknik, så jag såg möjligheterna. Vill man göra karriär inom den akademiska världen är en doktorsexamen den vägen man går. Jag älskar att jobbet är så pass fritt och givande. Hittar jag något som är spännande har jag möjlighet att gräva vidare i det.

Låter som en dröm, faktiskt. Vad är det absolut bästa med ditt jobb?

Att jag får se resultatet av det jag gör. Alla de tekniker man jobbar med leder till något visuellt. Här på Visualiseringscenter C är vi också väldigt nära användaren, det vi gör visas upp i utställningarna och i domen – det är kul!

Vem skulle du rekommendera att läsa Medieteknikprogrammet? 

Alla som är nyfikna och vill lära sig grejer. Gillar man kopplingen mellan användaren, datorn och det visuella är det här helt rätt. Att gilla matte är en fördel, men inget krav. Är man kreativt lagd och intresserad av det tekniska är utbildningen perfekt. Det är mycket programmering men det lär man sig under utbildningen, det finns inga krav på förkunskaper. Jag själv kunde inte programmera alls innan utbildningen.

Avslutningsvis: ge dina tre bästa tips till den som funderar på att börja plugga!

Vilka tips! Tack, Emma.

Tack!

Nyfiken på Medieteknik och AI?

Medieteknik och AI är för dig som vill lära dig utveckla tekniken bakom nästa generations digitala medier. Här får du utforska din kreativitet med hjälp av artificiell intelligens, datorgrafik, programmering och visualisering för att skapa innovativa lösningar med användaren i fokus.

Besök programsidan

Under studiedagarna 31 mars och 1 april har den nya barn- och familjeföreställningen 3-2-1 Liftoff! premiär på Visualiseringscenter C. Vi bjuder alla som bokar biljetter under premiärdagarna på popcorn till föreställningen.

En robot kraschar i hamstern Ivars trädgård. Det blir början på ett spännande äventyr där den uppfinningsrika vetenskapsmannen Ivar försöker hjälpa roboten tillbaka till rymdskeppet innan det är för sent.

”3-2-1 Liftoff! är en spännande film om uppfinningar, rymden och vänskap. Underhållningsvärdet är stort samtidigt som publiken får lära sig en del om jordens gravitation,” säger Anton Lilja, verksamhetsansvarig på Visualiseringscenter C.

Filmen passar för barn från 4 år men är en upplevelse för hela familjen.  

Premiär med popcorn

Under premiärdagarna bjuder vi alla som bokar biljett till 3-2-1 Liftoff! på popcorn. Givetvis är röda mattan utrullad för våra premiärgäster.

Varmt välkommen till våra premiärvisningar:

Måndag 31 mars klockan 10.15 och 14.00
Tisdag 1 mars klockan 10.15 och 14.00

Välkommen till Wisdome Norrköping för en omslutande föreläsning med Dr. Ka Chun Yu, Curator of Space Science och Robert Raynolds, Research Associate.

Datum: 3 april 2025

Tid:
14.30 -15.00 Drop-in. Kaffe och frukt serveras i restaurangen. 
15.00-16.00 Föreläsning i Wisdome Norrköping

Plats:
Visualiseringscenter C, Kungsgatan 54, Norrköping 

Fri entré! 
Eventet hålls på engelska. Anmälan krävs.

The Colorado River in the Western United States: A Template for Understanding Society, Energy, Climate, and the Future

We will travel from the headwaters of the Colorado River in the high Rocky Mountains of Colorado and follow it downstream to its delta in the Gulf of California.  As we follow the river, we will see how this vital water resource is shared across a huge arid region. The river system is sourced from snowmelt in the highlands. The water is then pumped and transported through tunnels to slake the thirst of millions of residents in Colorado, Utah, Arizona, Nevada and California. While irrigation for agriculture accounts for the lion’s share of the water, municipal use for drinking water and other domestic uses are of primary importance. Our presentation will emphasize our national efforts at finding solutions to the challenge of increasing water demands in a time of diminishing river flows.